I mina bilder vill jag undersöka en annan verklighet, en verklighet som existerar i skuggan av fasader. En vacker tomhet där de sanna jagen blottas och där allt får existera. Ett ifrågasättande av livet; Om vad som är viktigt på riktigt. Jag vill visa det absurda som kan uppstå om man fryser ett ögonblick ur vilken persons liv som helst, och där igenom också ifrågasätta de normer som ordnar in oss i ett tidens regelfack.
Det handlar om hur vi hanterar situationer, möten, konflikter, känslor både främmande och bekanta. En parallell värld där jag utforskar det mänskliga beteendet och hennes livsrum, både med och utan hennes medverkan.
Med en melankolisk kuliss försöker jag kontextualisera det vackra i det sorgliga, det utsatta, missanpassade och vilsna i en närvaro av något förbjudet, farligt, skamligt och smutsigt.
Man gräver där man står och oavsett om man står kvar eller har gått vidare, lämnar platsen djupa spår. Alla människor har spår, mer eller mindre överväxta men för somliga är det fortfarande avgrundslika hål som aldrig förändras. Jag vill medvetandegöra och gestalta detta, väcka till liv och visa det vackra som finns i fasadens skugga.
“I Marcus Bagges bildvärld möter vi ett sammelsurium av livets fram- och baksidor. Inte minst låter sig detta skönjas i Bagges svartvita enigmatiska linoleumsnitt. Motiven är skarpt och hårt utskurna så att bilderna mest påminner om fotostatkopians kontrasthöga bildvärld. En värld av förlagor som fångar motivens händelser i stiliserad och suspenderad form. Linoleumbladen ger utryck av att vara frysta och blekta, kaotiska och oroväckande, trots sin motivmässiga tydlighet. Små skevheter i motivet i samklang med Bagges linoleumteknik genererar en positiv instabilitet i bildupplevelsen. Vad är det som sker? – är en fråga som ofta uppkommer i mötet med Bagges grafik. En fråga som betraktaren själv får fabulera ihop ett svar på.”
Lektor Joacim Sprung med studenter från kandidatkursen i konsthistoria vid Lunds Universitet
